Är Mandelin-reagenset tillförlitligt?
Vad är Mandelin-reagens?
Mandelin-reagens (ibland felaktigt kallat Medelin- eller Mendelin-reagens) är ett av de populäraste kolorimetriska reagenstesterna för att identifiera psykoaktiva ämnen. Trots dess popularitet har vi beslutat att sluta sälja det på grund av flera allvarliga kvalitetsproblem, som vi förklarar i artikeln nedan.
Mandelin-reagenset är ett enkelt fläcktest för preliminär identifiering av alkaloider och andra ämnen. Det består av en blandning av ammoniummetavanadat och koncentrerad svavelsyra. Det används främst för att upptäcka ketamin och PMA. Till skillnad från de flesta reagenskemikalier, som är färglösa, är det gult i sig och kan bilda en naturlig bottensats, så blanda det före användning.
Den metod som USA:s justitiedepartement rekommenderar för att framställa reagenset går ut på att tillsätta 100 mL koncentrerad (95-98 %) svavelsyra till 0,5-1 g ammoniummetavanadat. Reagenset utvecklades ursprungligen av den tyske farmakologen Karl Friedrich Mandelin (1854-1906) när han verkade vid universitetet i Dorpat.
Typiska användningsområden för Mandelin-reagens är:
- Testa kokain
- Testa ketamin
- Testa amfetamin
- Testa metamfetamin
- Testa MDMA
Fördelar med Mandelin-reagens
Egenskaperna hos Mandelin-reagens avgörs, som för alla andra reagens, av den unika färgförändring det kan ge. Ett av de vanligaste användningsområdena för Mandelin är att testa MDMA och MDA, som ger en omedelbar svart färgförändring, liknande den med Marquis- och Mecke-testerna. De tre kan kallas „3 M”-reagenserna, vilket visserligen är lätt att komma ihåg men framför allt visar hur överflödigt Mandelin är.
Det finns i princip bara ett scenario där Mandelin-reagenset utmärker sig: att upptäcka PMMA eller PMA i amfetamin och metamfetamin. Eftersom Mandelin blir mörkbrunt med PMA och PMMA men grönt med amfetaminer kan det upptäcka dessa farliga ämnen även om de är blandade med metamfetamin/amfetamin.
Tyvärr gör testning för PMA och PMMA Mandelin-testet bara marginellt användbart för att kontrollera klassiska centralstimulerande droger, eftersom båda ämnena i stort sett har försvunnit från marknaden. Andra särskilt riskabla ämnen har tagit deras plats, till exempel katinoner eller fentanyl (se teststickor för fentanyl), vilket gör att inte ens det här användningsområdet för Mandelin är värt nackdelarna.
Färgschema för Mandelin-reagens med PMA, PMMA och PMEA
Nackdelar med Mandelin-reagens
Vilka nackdelar har Mandelin-reagenset? De är många. Först och främst falskt positiva resultat. Som det står i den klassiska läroboken Clarke’s Analysis of Drugs and Poisons blir fläcktestet Mandelin orange med (nästan) alla hydrokloridsalter.
Effekter av jonform
Salter kan ge andra färger än motsvarande syra eller bas. I allmänhet ger fria syror eller baser som isolerats ur testmaterialet genom extraktion bättre färger än deras salter. Färgen hos ett salt kan påverkas av vilka andra joner som finns. Till exempel ger alla hydrokloridsalter en röd färg i Mandelins test och en blå färg med Koppanyi-Zwikker-reagens (innan pyrrolidin tillsätts).Basiska salter av svaga syror kan ge andra färger på grund av en förändring i pH. När ett ämne har extraherats ur biologiskt material bör dessa faktorer inte orsaka några svårigheter, eftersom det då finns i form av basen. När testerna används på läkemedelspreparat, där ämnena oftast finns som salter, kan det däremot ge problem.
I databasen i vår app för reagenstestning har vi över 300 ämnen som ger Mandelin någon nyans av orange eller brunt. Till råga på allt verkar Mandelins reaktioner vara mycket beroende av provets storlek. Med för lite prov kan resultaten blekna bort, se fotona nedan från den slovenska polisens kriminaltekniker (källa: https://www.policija.si/apps/nfl_response_web/seznamColors.php):
Färgschema för reagenstestning av 3-MMC
Mandelin-testet rekommenderas ofta för kokain och ketamin på grund av den orange färgförändring det ger, men som vi redan nämnt är det minst sagt ett missvisande antagande. Färgförändringarna är inte bara långt ifrån unika, resultaten är dessutom ofta inkonsekventa. På den offentliga webbplatsen med labbresultat drugsdata.org är många Mandelin-reaktioner grönaktiga. Det är oklart varför, men Mandelin blir faktiskt grönt av sig självt vid förvaring. Vilket leder till nästa problem: hållbarheten.
Mandelin-reagenset har en extremt kort hållbarhet. Det är inte ovanligt att se det komma fram redan med tecken på att ha blivit dåligt under transporten, särskilt på sommaren. Om ditt Mandelin-reagens är grönt redan från början behöver du ett nytt reagens, helst ett bättre som Morris-reagens i ett flerreagenskit, för att ytterligare minska risken för otydliga resultat (både falskt positiva och falskt negativa).
Testning av 4-MMC med Marquis-reagens, Mecke och Mandelin
När ska Mandelin-reagens användas?
Mandelin-reagens bör aldrig användas alls, utom när du specifikt testar metamfetamin eller amfetamin för PMA och PMMA (eller PMEA). Om du vill testa ketamin eller kokain, skaffa Morris-reagens (som är ett modifierat Scott-test). Morris ger en färg mellan lila och violett med små mängder ketamin och en klar, stark blå färg med kokain. Det är inte helt fritt från falskt positiva resultat, så se till att ha fler reagens i ditt testkit för ketamin eller testkit för kokain.
Om du testar MDMA eller metamfetamin/amfetamin, håll dig till andra reagens som Marquis, Mecke och Simon’s, för att nämna några, och kom ihåg att du behöver minst 2 olika reagens för att göra analysen mer exakt. För att bekräfta närvaro av MDMA kan du använda Marquis, Mecke, Liebermann, Froehde och Simon’s, och samma gäller för metamfetamin. Mecke och Froehde-reagenset kan också upptäcka PMA, PMMA och PMEA som blandats i amfetamin eller metamfetamin.
Reagenstester för kokain och ketamin:
Inget testresultat kan visa att en substans är säker. Ingen substans är 100 % säker.Den här artikeln publiceras i skademinimerande syfte. Den uppmuntrar inte till användning av psykoaktiva substanser och ersätter inte medicinsk rådgivning.