Forskningsartikel
Studie: testkit hänger ihop med säkrare användning
PRO Test och Chemical Safety sp. z o.o. Explorativ enkät bland användare 2025-2026
Publicerad online: 21 september 2026
Den här artikeln har översatts till svenska.
Viktigaste resultatet
Personer som har erfarenhet av testkit för droger uppger att de använder fler olika skademinimerande strategier.
Sammanfattning. Av de 694 svarande som angav om de någon gång hade använt ett testkit för droger eller en laboratorietjänst hade 41 % tidigare erfarenhet. Övriga 59 % ville testa men hade inte gjort det förut. Det gav oss en grupp som planerade att testa för första gången, att jämföra med de erfarna. Svarande med tidigare erfarenhet uppgav fler skademinimerande vanor. De uppgav också att de använde fler sorters substanser och hade drabbats av fler skador. Därför kan vi inte avgöra om testning av droger i sig leder till säkrare beteende, om de som testar är bättre informerade eller om de helt enkelt använder fler substanser och utsätts för större risker. De skademinimerande vanorna ingick också i bredare strategier, bland annat grupper av vanor kopplade till att sniffa, att undvika blandningar och att förbereda sig inför användningen. I den lilla, självvalda uppföljningen uppgavs 65 % av de testade proven med registrerade uppgifter om intag ha intagits och 35 % inte.
Inledning
Drug Checking Community Report (DCCR2025) är ett projekt som startade 2025 för att undersöka vilken roll testkit för droger spelar som skademinimerande metod. Enkäten utlystes offentligt i PRO Tests inbjudan till deltagare .
Testning av droger erkänns allt mer som en metod inom folkhälsa och skademinimering. Brunts bakgrundsrapport för EMCDDA från 2017 beskriver dess roll i riktad prevention och riskkommunikation, och EUDA:s översikt om drug checking placerar den nu i ett bredare folkhälsoarbete. Ändå handlar det mesta av forskningen om bemannade tjänster; jämförelsevis lite forskning tar upp hur människor använder testkit hemma för att analysera psykoaktiva substanser.
Winstock, Wolff och Ramsey (2001) ifrågasatte om enkla kit med färgreagens kunde ge en falsk känsla av säkerhet och därmed uppmuntra droganvändning. DCCR2025 tar upp just den beteendefrågan: om tidigare användning av testkit hänger ihop med säkrare vanor, rapporterade skador och beslut efter testet.
Murray m.fl. (2003) undersökte de analytiska begränsningarna hos ett visst kit med tre reagens, inte användarnas beteende. Sedan dess har testning hemma utvecklats till att omfatta flerreagensmetoder, teststickor och nyare referensmaterial. Metoderna kan vara mer heltäckande än modellen som Murray utvärderade, men de är fortfarande preliminära screeningverktyg. DCCR2025 utvärderar inte den kemiska träffsäkerheten; studien handlar om hur människor använder testkit och vilka beteenden som följer med användningen.
Den här explorativa rapporten beskriver en enkät bland användare som samlades in via ett onlineformulär och på evenemang. Den undersöker hur tidigare erfarenhet av testning av droger och rapporterad substansanvändning hänger ihop med skademinimerande vanor, skador, motiv till att testa och de beslut som de svarande uppger att de fattar när de har fått ett resultat.
Intressekonflikt
Enkätens och rapportens författare, Jerzy Afanasjew, är delägare i Chemical Safety sp. z o.o., företaget som driver PRO Test-butiken och tillverkar testkit för droger. Kopplingen är relevant för enkätens ämne och bör vägas in när du läser resultaten.
Källor för detta avsnitt. [1] Brunt (2017) · [2] EUDA:s översikt · [3] Winstock m.fl. (2001) · [4] Murray m.fl. (2003) · [5] Alonzo (2022) . Fullständiga referenser finns under Referenser.
Metod
DCCR2025 är en enkät i två delar bland användare, genomförd både online och på plats. Totalt samlades 738 svar på Enkät 1 in mellan 2025-04-04 och 2026-01-29, och efter att dubbletter tagits bort återstod 737 svarande. Enkät 1 handlar om substansanvändning, skador, säkrare vanor, testning av droger och förväntningar. Enkät 2 är en frivillig uppföljning om testresultat, som här redovisas per testat prov.
I huvudjämförelsen delades de svarande in efter om de någon gång hade använt ett testkit för droger eller en laboratorietjänst: tidigare erfarenhet eller ingen tidigare erfarenhet. Det var en jämförelse inom enkäten, inte ett experiment.
Enkät 1 innehöll 14 frågor och Enkät 2 sju. De flesta hade svarsalternativ med ett eller flera val; bara ett fåtal bad om korta fritextuppgifter, till exempel land, vanlig mängd eller intagssätt och en beskrivning av testresultatet.
Frågeformuläret byggde på enkätmallar som TEDI-nätverket och organisationen Neutravel delat med sig av. Vi tackar båda organisationerna för att de delade med sig av sitt arbete.
Insamlingen av Enkät 1 på plats skedde på musikfestivaler sommaren 2025. Jerzy Afanasjew (PRO Test) samlade in svar tillsammans med det skademinimerande projektet Bezpieczna Przestrzeń på festivalerna LAS och Uroczysko; SIN (Społeczna Inicjatywa Narkopolityki), en ideell organisation, samlade in fler svar på plats i Polen. Vi tackar båda organisationerna och festivalarrangörerna som gjorde insamlingen på plats möjlig. 47 av de kvarvarande svarande kom via insamling på plats och på evenemang.
Enkäten fanns online under hela insamlingsperioden, efter PRO Tests offentliga inbjudan till deltagare och inbjudningar till PRO Tests kunder, bland annat via tryckta flygblad. 690 av de kvarvarande svarande kom via onlinevägen.
Alla deltagare erbjöds ett gratis identifieringstest för engångsbruk. En enkel tävlingsfråga i slutet av enkäten gav en deltagare som besvarat båda enkäterna chansen att vinna en fullständig laboratorieanalys.
Utmaningar
Flera frågebeskrivningar ändrades under insamlingen, en fråga i den engelska versionen av Enkät 2 var felaktig, och ett anslutningsproblem med en Raspberry Pi påverkade insamlingen på plats vid ett evenemang. Enkätdata från flera MySQL-databaser slogs ihop och stämdes av. I det här explorativa skedet bedöms problemen inte ändra den övergripande tolkningen; mer information finns längre fram i rapporten.
Integritet och hantering av data
En kod som deltagarna själva skapade användes bara för att koppla ihop Enkät 1 med uppföljningssvaren. Inga namn eller kontaktuppgifter samlades in. Onlineformuläret krävde inte JavaScript, och tryckta flygblad gjorde det möjligt att delta utan att lämna kontaktuppgifter. PRO Tests kunder bjöds in att delta, men inga kunddata samlades in eller användes för att matcha en svarande mot en kundpost.
Resultaten är beskrivande och explorativa. Den fullständiga forskningsdatabasen tillämpar en regel om minsta antal per cell; den här artikeln döljer alla kategorier med färre än fem svarande. Personliga koder, födelsedatum, fritext och uppgifter om enskilda svarande finns inte med i artikeln.
Finansiering. DCCR2025 finansierades helt av Chemical Safety sp. z o.o.
Sammanfattning
- Av 694 svarande hade 41 % tidigare erfarenhet av testning av droger. Övriga 59 % ville testa men hade inte gjort det förut.
- Svarande med tidigare erfarenhet uppgav i genomsnitt 8,4 skademinimerande vanor, jämfört med 6,2 bland dem som planerade att testa för första gången. De uppgav också att de använde fler sorters substanser och hade drabbats av fler skador.
- De skademinimerande vanorna ingick i bredare strategier och var inga slumpmässiga enskilda tips. Det tyder på att de svarande medvetet använde sätt att minska risken, även när deras substansanvändning innebar riskfyllt beteende.
Bredare strategier. De skademinimerande vanorna förekom i tydliga grupper. Vanor kopplade till att sniffa bildade en strategi, att undvika blandningar en annan, medan att dricka vatten, läsa på om substanser, planera och börja med en liten dos bildade en tredje. Det kan verka självklart, men det visar att de svarande medvetet kombinerade metoder för att minska risken.
Tidigare testning och säkrare användning. Av de 694 svarande hade 41 % tidigare erfarenhet av testning av droger. Övriga 59 % ville testa men hade inte gjort det förut. Svarande med tidigare erfarenhet uppgav i genomsnitt 8,4 skademinimerande vanor, jämfört med 6,2 bland dem som planerade att testa för första gången. Att kontrollera innehållet före användning uppgavs av 65 % respektive 21 %.
Vad vi ännu inte kan säga. Svarande med tidigare erfarenhet av testning av droger uppgav också att de använde fler sorters substanser och hade drabbats av fler skador. Därför kan vi inte avgöra om testning leder till säkrare beteende, om de som testar redan är bättre informerade eller om de använder fler substanser och utsätts för större risker. Enkäten visar ett samband, inte vilken faktor som orsakar den andra.
Nästa upplaga. En kommande upplaga bör rekrytera en jämförelsegrupp av personer som inte testar sina droger och inte tänker börja. De demografiska profilerna och profilerna för substansanvändning från den här enkäten kan göra den jämförelsen mer givande. De interaktiva figurerna ovan ger också detaljerad information om skademinimerande vanor för enskilda substanser.
Datakvalitet och begränsningar
- Självvalda svarande och blandad rekrytering online och på plats begränsar hur generella resultaten är.
- Den personliga koden är en svag identifierare; borttagning av dubbletter och avvikande koder finns dokumenterade i forskningsdatabasen.
- Det engelska formuläret visade inte frågan om hur ofta man testar sina droger.
- Enkät 2 har få, självvalda svarande och prov i uppföljningen.
Deklarationer
Intressekonflikter. Jerzy Afanasjew är delägare i PRO Test och Chemical Safety sp. z o.o., som tillverkar testkit för droger. PRO Test bidrog till rekryteringen och till att genomföra enkäten.
Finansiering. DCCR2025 finansierades helt av Chemical Safety sp. z o.o.
Etik och integritet. En kod som deltagarna själva skapade kopplade ihop Enkät 1 med uppföljningssvaren; inga namn eller kontaktuppgifter samlades in. Kunder bjöds in att delta, men kunduppgifter samlades inte in och kopplades inte ihop. Artikeln redovisar endast sammanställda resultat.
Tillgång till data. Tabellerna i publikationen kommer från den privata forskningsdatabasen; de underliggande uppgifterna offentliggörs inte.
Tack. Dr Jan Szczypiński presenterades först som medförfattare men bidrog på grund av andra åtaganden endast som rådgivare. Vi tackar honom för hans stöd.
Referenser
- Brunt TM. Drug checking as a harm reduction tool for recreational drug users: opportunities and challenges. EMCDDA background paper; 2017. EUDA-post .
- European Union Drugs Agency. Drug checking. EUDA:s ämnesöversikt . Hämtad 2026.
- Winstock AR, Wolff K, Ramsey J. Ecstasy pill testing: harm minimization gone too far? Addiction. 2001;96:1139-1148. doi:10.1046/j.1360-0443.2001.96811397.x .
- Murray RA, Doering PL, Boothby LA, et al. Putting an Ecstasy Test Kit to the Test: Harm Reduction or Harm Induction? Pharmacotherapy. 2003;23:1238-1244. doi:10.1592/phco.23.12.1238.32704 .
- Alonzo CA. Portable testing techniques for the analysis of drug materials. WIREs Forensic Science. 2022;4:e1461. doi:10.1002/wfs2.1461 .
- Maghsoudi N, Tanguay J, Scarfone K, et al. Drug checking services for people who use drugs: a systematic review. Addiction. 2022;117:532-544. doi:10.1111/add.15734 .
- Peacock A, et al. Profile and correlates of colorimetric reagent kit use among people who use ecstasy/MDMA and other illegal stimulants in Australia. International Journal of Drug Policy. 2021;97:103334. doi:10.1016/j.drugpo.2021.103334 .
