Hur testar man drogers kvalitet?
Den här artikeln har översatts till svenska.
Det bästa sättet att undvika riskerna med psykoaktiva substanser är att inte använda dem alls, men det är inte alltid möjligt. Att testa drogers renhet är ett av de mest effektiva sätten till skademinimering. Offentligt finansierade program där man anonymt kan kontrollera vad en substans innehåller finns i flera länder, till exempel Österrike, Nederländerna, Spanien, Tyskland och Schweiz (se kartan här). De ska öka människors säkerhet genom att substanser kan kontrolleras direkt före användning och genom bättre kontroll över särskilt farliga substanser.
Som många vetenskapliga studier (t.ex. F. Measham et al) och rapporter från Europeiska unionen bekräftar är testning av vad substanser innehåller ett effektivt sätt att nå personer som är särskilt utsatta för risker med droger och som annars kanske inte söker stöd. I den här artikeln går vi igenom alla de vanligaste metoderna för att testa psykoaktiva substanser (före användning).
Obs: varken ett negativt eller ett positivt testresultat garanterar säkerhet; ingen substans är 100 % säker. Om du väljer att ta risker, se till att du är fullt medveten om riskerna och vet hur du kan minska dem. Vi rekommenderar vår kunskapsbank på undersidan Säkerhet.
De vanligaste metoderna för att kontrollera en substans renhet är:
- Organoleptisk bedömning
- Löslighet
- Kokpunkt
- Kolorimetriska reagens
- Diagnostiska teststickor
- UV-Vis (spektroskopi i UV- och synligt ljus)
- FTIR (Fouriertransform-infraröd spektroskopi)
- TLC (tunnskiktskromatografi)
- GC/MS (gaskromatografi med masspektrometri)
- LC/MS (vätskekromatografi med masspektrometri)
- HPLC (högupplösande vätskekromatografi)
- NMR (kärnmagnetisk resonans)
Metoder för att analysera substanser
Kvalitativ analys
- Organoleptisk bedömning
- Löslighet
- Kokpunkt
- Kolorimetriska reagens
- Diagnostiska teststickor
- TLC (tunnskiktskromatografi)
- FTIR (Fouriertransform-infraröd spektroskopi)
- GC/MS (gaskromatografi med masspektrometri)
- LC/MS (vätskekromatografi med masspektrometri)
- HPLC (högupplösande vätskekromatografi)
- NMR (kärnmagnetisk resonans)
Kvantitativ analys
- TLC (tunnskiktskromatografi)
- FTIR (Fouriertransform-infraröd spektroskopi)
- UV-Vis (spektroskopi i UV- och synligt ljus)
- GC/MS (gaskromatografi med masspektrometri)
- LC/MS (vätskekromatografi med masspektrometri)
- HPLC (högupplösande vätskekromatografi)
- NMR (kärnmagnetisk resonans)
Organoleptisk bedömning
Organoleptisk bedömning innebär att man bedömer utseende, lukt och smak. Av naturliga skäl är metoden inte exakt, och den rekommenderas bara för negativ identifiering (varningssignaler, inte grönt ljus).
Den vetenskapligt mest värdefulla tekniken av det här slaget är kristallografi, läran om kristalliserade substansers struktur.
Egenskaper hos organoleptisk bedömning:
- Låg precision
- Låg kostnad
- Enkelhet
- Hög risk för fel
Kristallografi av utblandat amfetamin
Det grundläggande sättet att bedöma kvaliteten på substanser som amfetamin, MDMA, marijuana och andra psykoaktiva substanser är att titta på och lukta på dem. Att smaka rekommenderas inte på grund av risken för farmakologisk interaktion. Om provet ser ut eller luktar annorlunda än väntat tyder det, även utan en noggrannare undersökning, på att substansen inte bör användas.
Exempel på varningssignaler:
- Partiklar med olika former
- Kristaller i olika färger
- Stark, oväntad lukt
- Förväntade kännetecken saknas, t.ex. växtmaterial som inte liknar cannabisblommor
Självklart betyder ett bra utseende och en normal lukt INTE att provet är säkert.
Löslighet
Ett löslighetstest går ut på att jämföra hur provet beter sig med uppgifter i den vetenskapliga litteraturen, t.ex. swgdrug.org. Inte heller den här metoden är exakt, och den rekommenderas bara för negativ identifiering (varningssignaler, inte grönt ljus).
- Låg precision
- Låg kostnad
- Enkelhet
- Hög risk för fel
- Kan hjälpa till att rena substansen
Test av en substans löslighet
Om du känner till den förväntade substansens löslighet kan du upptäcka vissa föroreningar. Ett bra exempel är koffein, ett vanligt utblandningsmedel i pulver. Amfetamin, MDMA och kokain löser sig relativt bra i metanol. För att lösa 1 gram koffein behövs däremot hela 75 ml metanol. Du kan därför försöka lösa ett prov (40 mg) i 1 ml metanol, och om en del av provet inte löser sig tyder det på en förorening. Metoden passar förstås bättre för att upptäcka föroreningar än för att identifiera dem.
En särskilt intressant teknik som hänger ihop med löslighet är så kallad A/B-extraktion (syra/bas). Genom att tillsätta en syra eller en bas kan du omvandla substansen till fri bas eller salt och samtidigt ändra dess löslighet, vilket kan hjälpa dig att filtrera bort oönskade föroreningar.
Kokpunkt
Ett kokpunktstest går ut på att värma en substans och se vid vilken temperatur den börjar koka. Genom att jämföra med uppgifter i den vetenskapliga litteraturen, t.ex. swgdrug.org, kan du upptäcka oväntade beståndsdelar.
Egenskaper hos kokpunktstest:
- Låg precision
- Låg kostnad
- Relativt enkelt
- Hög risk för fel
Test av kokpunkt
Teststickor
Teststickor, som ursprungligen är gjorda för urinprov, kan också användas för att kontrollera substanser före användning. Teststickorna innehåller extremt känsliga antikroppar som med ett ja/nej-svar kan hjälpa dig att utesluta substanser som fentanyl.
Inte heller den här metoden är exakt, och den rekommenderas bara för negativ identifiering (varningssignaler, inte grönt ljus).
Egenskaper hos teststickor:
- Begränsad precision
- Låg kostnad
- Lätta att använda
- Snabbt test
Teststickor för fentanyl
Immunoenzymatiska teststickor är diagnostiska hjälpmedel som ofta används för att påvisa och kvantitativt bestämma specifika substanser i ett prov, ofta i kroppsvätskor som blod, urin eller saliv. Testerna används brett inom medicinsk diagnostik, drogtestning av personer, graviditetstest och många andra områden. De används också inom kriminalteknik och skademinimering för att analysera substanser före användning.
Kolorimetriska reagens
Kolorimetriska reagens är enkla kemiska reagens som ändrar färg beroende på vilken substans som tillsätts.
Även den här metoden rekommenderas för negativ identifiering (varningssignaler, inte grönt ljus).
Egenskaper hos kolorimetriska reagens:
- Begränsad precision
- Låg kostnad
- Lätta att använda
- Snabbt test
Resultat av reagenstest på kokain
Kolorimetriska reagens är flytande eller kristallina kemiska ämnen som ändrar färg beroende på vilken substans de kommer i kontakt med. Eftersom det finns betydligt fler substanser än grundfärger är det avgörande att använda flera olika reagens för att identifiera den förväntade substansen mer exakt och utesluta vissa föroreningar.Med reagens i specialutformade kit, som de från PRO Test, och särskilt i kombination med tekniker som TLC och/eller teststickor för fentanyl, kan du få pålitliga resultat hemma.
Det finns så kallade semikvantitativa kolorimetriska reagens för att kontrollera en substans halt. Tolkningen av deras resultat är dock i regel mycket subjektiv och inte pålitlig. I PRO Tests sortiment finns reagens som är kvalitativa tester men som dessutom kan användas semikvantitativt. Semikvantitativa tester hjälper dig att bedöma halten relativt, det vill säga i förhållande till ett prov eller en referensskala.
Semikvantitativa reagens från PRO Test:
- Cannabis (4-AP): visar om provet främst innehåller CBD eller THC
- Hofmann: hjälper dig att jämföra mängden LSD
- Zimmermann: hjälper dig att jämföra mängden CBD
Tunnskiktskromatografi (TLC)
Tunnskiktskromatografi delar upp ett prov i dess enskilda substanser. Varje substans syns som en egen ”fläck”. Med TLC kan du bedöma halten, eftersom en större ”fläck” ofta tyder på en högre halt.
Egenskaper hos tunnskiktskromatografi:
- Låg kostnad per test
- Relativt lätt att använda
- Visar antalet substanser och deras mängd
- Identifierar inte substanser
TLC-test för cannabinoider
Den kan identifiera de aktiva beståndsdelarna i ett mycket brett urval av substanser, skilja mellan derivat i samma grupp och hitta de vanligaste utblandningsmedlen. Resultaten separerar de aktiva substanserna i provet, men det går inte alltid att bestämma renhet eller halt. För att identifiera de substanser som hittats behövs dessutom kolorimetriska reagens.
TLC-metoden är helt beroende av den ”testvätska” som används vid analysen, även kallad elueringsmedel eller ”mobil fas”. I vissa fall kan den till och med skilja isomerer av samma substans åt.
Fouriertransform-infraröd spektroskopi (FTIR) är den mest kostnadseffektiva av de avancerade metoderna för analys av substanser. Den kan användas efter kort utbildning och används bland annat av getyourdrugstested.com.
Egenskaper hos FTIR:
- relativt hög kostnad för instrumentet
- kräver ofta en betald prenumeration på en databas
- relativt enkel att använda
- passar för prov med 1-2 beståndsdelar
- hittar inte substanser med en halt under 5%
FTIR-instrument
Fouriertransform-infraröd spektroskopi (FTIR) är en analysteknik inom kemisk analys som används för att identifiera och kvantitativt bestämma kemiska föreningar utifrån hur de absorberar infraröd strålning. FTIR ger information om de funktionella grupperna i provet, vilket gör det lättare att identifiera molekylstrukturer. Tekniken uppskattas för sin känslighet, sin snabbhet och sin förmåga att ge detaljerad information om molekylstrukturer, vilket gör den till ett viktigt verktyg i modern analytisk kemi.
UV-Vis
Spektroskopi i UV- och synligt ljus är en vanlig analysmetod. Precis som FTIR förstör den inte det testade provet. Den används ofta tillsammans med metoder för att identifiera substanser.
Egenskaper hos UV-Vis:
- Relativt hög kostnad för utrustningen
- Visar mängden av substanser
- Skiljer inte isomerer av samma substans åt
UV-Vis-instrument
Analysteknik som används för kvantitativ bestämning av substanser som inte är blandade. På laboratoriet energycontrol-international.org används den till exempel oftast för kvantitativ analys av MDMA/ecstasy, 4-MMC/mefedron, 3-MMC/metafedron och 2-MMC. Den används också för substanser som 2C-B (Nexus), MDA och 6-APB. Det är en kvantitativ teknik för substanser där doseringen behöver styras mer exakt för att ge önskad effekt och minska risken.
UV-Vis-analys, eller UV-Vis-spektroskopi, är en mycket använd analysteknik som mäter hur en substans absorberar ultraviolett (UV) och synligt ljus. Tekniken används för att få information om molekylers elektronstruktur och för att kvantitativt bestämma halten av en substans i ett prov. UV-Vis-spektroskopi är mångsidig och används mycket tack vare att den är enkel, snabb och känslig. Den är ett värdefullt verktyg inom många vetenskapliga områden, bland annat kemi, biokemi, miljövetenskap och materialvetenskap.
GC/MS
Den viktigaste laboratoriemetoden för analys av substanser, som ofta används som screeningmetod för att identifiera ett eller flera ämnen i ett prov.
Egenskaper hos GC/MS:
- Hög kostnad för utrustningen
- Visar vilka substanser som finns och i vilken mängd
- Skiljer mellan flera isomerer
- Passar inte för värmekänsliga substanser
GC/MS-instrument
GC/MS används för både kvalitativ och kvantitativ analys av de stora substanserna, som kokain, amfetamin, metamfetamin, lugnande medel, ketamin och dess föroreningar, samt andra substanser. Metoden gör det möjligt att identifiera NPS (nya psykoaktiva substanser) och att kvantitativt bestämma de flesta substanser, även i blandningar.
Den kan skilja positionsisomerer som 4-MMC och 3-MMC åt med hjälp av retentionstiden, utom fluorderivat (2,3,4-FMA; 2,4-FA; 2,3,4-FEA).
LC/MS
Vid sidan av GC/MS är LC/MS den näst populäraste laboratoriemetoden för analys av substanser. Den används ofta för psykoaktiva substanser, särskilt för LSD och fentanyl.
Egenskaper hos LC/MS:
- Hög kostnad för utrustningen
- Hög precision
- Visar vilka substanser som finns och i vilken mängd
- Skiljer inte mellan isomerer av samma substans
- Passar för värmekänsliga substanser
LC/MS-instrument
Vätskekromatografi med masspektrometri (LC/MS) är en effektiv analysmetod där ett prov separeras i en vätskekromatografikolonn och sedan identifieras med masspektrometri. Tekniken används för att analysera många olika ämnen, både organiska och oorganiska.
LC/MS uppskattas för att den kan bestämma ämnen kvantitativt i prov med komplex kemisk sammansättning, och används därför mycket inom biologisk, farmaceutisk och miljövetenskaplig forskning.
HPLC
Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) anses allmänt vara den bästa praktiska metoden för att analysera substanser. Den används av organisationer som Energy Control för att bedöma halten av LSD i blotters och droppar.
Egenskaper hos HPLC:
- Hög kostnad för utrustningen
- Mycket hög noggrannhet
- Visar hur många substanser det finns och hur mycket av varje
- Kräver referensprov för identifiering
- Passar för värmekänsliga substanser
HPLC-instrument
Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) är en exakt analysmetod för att separera och analysera kemiska föreningar i ett flytande prov. Vid HPLC pressas provet genom en kromatografikolonn under mycket högt tryck, vilket ger en effektiv separation av beståndsdelarna.
Den här typen av kromatografi är särskilt effektiv vid analys av organiska ämnen, som läkemedel, nukleinsyror eller fenoliska föreningar. HPLC används mycket på analytiska och industriella laboratorier för att exakt bestämma halten av olika substanser i prov.
NMR
Kärnmagnetisk resonans (NMR) är den mest avancerade, tidskrävande, krävande och dyra metoden för att analysera substanser. Den är också den mest exakta av alla. Att analysera ett enda prov kan kosta flera tusen euro.
Egenskaper hos NMR:
- Enormt dyr utrustning
- Högsta möjliga noggrannhet
- Svårast att använda
- Kräver ofta ett helt rum för installationen
NMR-instrument
Analys med kärnmagnetisk resonans (NMR) är en kraftfull och mångsidig analysteknik som används för att studera molekylers struktur och dynamik. Den ger detaljerad information om kärnmiljön kring specifika atomer i en molekyl och ger insikt i molekylstrukturer, molekylär dynamik och interaktioner. NMR används brett inom kemi, biokemi och närliggande vetenskapliga områden.
När det gäller kostnader är NMR-instrument i regel mycket dyra att köpa, driva och underhålla. Teknikens komplexitet, behovet av en kraftfull magnet och specialistkunskap bidrar till de höga kostnaderna. Dessutom kan kostnaden för provberedning och tiden som krävs för datainsamling och analys påverka utgifterna.
NMR är ett otroligt värdefullt och mångsidigt analysverktyg, men vilken teknik som är ”bäst” beror på de specifika analysmålen och på provets natur. De höga kostnaderna för NMR motiveras ofta av vad metoden klarar och av den detaljerade information den ger om molekylers struktur och dynamik.
Sammanfattning
Efter att ha läst den här artikeln kanske du undrar om avancerade analysmetoder som NMR eller HPLC talar emot de enklare. Nej, varje metod har sitt användningsområde. När du känner till deras begränsningar kan du få fram mycket information med enkla verktyg.
TLC och kolorimetriska reagens kräver ingen specialistkunskap och gör det mycket billigt att kontrollera drogers renhet. Resultaten är pålitliga när du använder dem enligt rekommendationerna för PRO Test-kiten. Med specialutformade testkit kan du lita på resultaten i hög grad.
Är enkla analysmetoder ofelbara? Självklart inte, men inget testresultat garanterar säkerhet. Var alltid medveten om att en substans kan innehålla en ny beståndsdel som är svår att upptäcka. Och glöm inte att ingen substans är 100 % säker.
Börja testa dina substanser nu:
-
-
PRO Test-kit för mängden cannabinoider
857,47 kr -
Teststicka för fentanyl
13,17 kr -
Teststicka för xylazin
43,01 kr
Inget testresultat kan visa att en substans är säker. Ingen substans är 100 % säker.Den här artikeln publiceras i skademinimerande syfte. Den uppmuntrar inte till användning av psykoaktiva substanser och ersätter inte medicinsk rådgivning.